1. Stockholm är vackrare än Göteborg. Det är första gången jag erkänner det, ens för mig själv. Jag är en inbiten göteborgare och älskar Göteborg av hela mitt hjärta. Jag kommer aldrig bli stockholmare, det klingar helt enkelt falskt i mina öron. Men stan är så vacker, så mysig, så perfekt. Slår göteborg, och de flesta andra städer också för den delen, med hästlängder.
2. Jag är en av två i hela världen som kan rulla på magen. Den andre är min pappa. Kanske finns det fler, men hittills har ingen av dem korsat min väg.
3. Ingen, och då menar jag ingen, får röra mina tår. Jag själv endast då jag klipper naglarna eller tar bort ludd mellan tårna. Råkar Eric komma åt dem ryser jag av obehag i hela kroppen. Ibland håller han fast mig och försöker bita mig i tårna. Då slåss jag för mitt liv. Varför det är så vet jag inte. Att jag formligen älskar att bli kliad under fötterna gör det hela ännu mer bissart.
4. Under ett par års tid livnärde jag mig på smörgås med banan och sportmessmör på. Sportmessmör för att det var mindre fett än i vanligt messmör. Julen -96 hade jag ett eget litet julbord bredvid de andras, bestående av endast dessa tre saker. Detta var en av alla mina knasigheter som uppkom till följd av mina ätstörningar (tio år sedan jag jag hade det). Idag kan jag inte ta messmör i min mun.
5. Jag är en kuddoman. Idag har vi inte mindre än åtta kuddar i vår säng, plus två av Idas kuddar när hon sover där. Jag har en under huvudet, en på vardera sida om huvudet som jag kan lägga mina händer på, en mellan knäna och en bakom ryggen. Den bakom ryggen har sedan Ida kom ersatt den jag tidigare hade framför mig. Nu är Ida min lilla "framförmigkudde". Eric har en kudde. De två kuddarna som blir över är "just in case"-kuddar.
6. Jag kämpar mot en stark dödångest. Den plågar mig rätt rejält emellanåt och är inget jag önskar ens min värsta fiende. Så här kan tankarna gå: Om vi binder räntan i fem år är min pappa 72 år vid bindningstidens slut. Medellivslängden för män är 78 år vilket innebär att han kanske bara har sex år kvar att leva efter det. Då blir allt svart och Eric måste rycka in och prata om något annat.
7. Spagetti och köttfärssås är min paradrätt. Eller närmare sanningen, min enda rätt. Jag är inte något vidare i köket och bävar för den dag då Ida blir så stor att jag måste laga mat till henne.
8. Detta är en bekännelse som sitter långt, långt in, så håll i hatten. När föregångaren till Idol första gången kom till Sverige var jag en av dem som gick dit och sjöng upp med förhoppningar om att bli världsartist. Jag har ingen usel sångröst men åkte dessvärre ur direkt. Vilken låt jag sjöng behåller jag för mig själv:-)
9. Jag gillar musik där artisten eller gruppen har namnet Michael i sig. Michael Bolton, Michael learns to Rock, George Michael. Men den största av dem alla är Michael Jackson. I mitt tycke går ingen musik upp mot hans. Inte ens i närheten.God bless him.
10. Min slogan är "reklamera mera". Jag är självutnämnd expert på att reklamera helt enkelt. Jag gör det inte för sakens skull, som min pojkvän verkar tro, och jag skulle aldrig reklamera något det inte var fel på. Men som den kärring jag börjar bli säger jag som som så "kvaliteten var bättre förr".
Jag som trodde jag kände dig utan och innan.
SvaraRaderaDin mamma
Det är så roligt att läsa dessa grejer. Kommer ihåg det där med magrullandet och även att du älskar att bli kliad under fötterna. Det där med Idol var dock något nytt. Om det inte var för att jag var tondöv hade jag också ställt mig i kön. Du sjunger ju bra så jag skulle trott att du gått vidare.
SvaraRaderaKram Anna