Min pappa

Min pappa heter Erik, precis som Idas pappa. Fast med k istället för c. I min familj firar vi absolut inte fars dag. "Det är kommersiellt jippo", säger pappa och så är det med den saken. När jag var liten var det lite tråkigt, idag mest skönt. Men jag ringer ändå pappa varje år för att visa att jag uppskattar och älskar honom. Och även om han alltid säger något i stil med "jaha, är det den dagen, den firar vi ju inte" så tror jag innerst inne att mitt samtal värmer.

Min pappa var en engagerad far. Han var en av de första att vara pappaledig, 1974 när min bror Johan föddes. När jag kom till världen 1977 delade mina föräldrar lika på föräldrardagarna, något som de flesta av mina vänner ser som häpnadsväckande.
Pappa lärde mig att simma när jag var två år, vilket jag till stor del tror beror på hans tålamod när det gäller barn. Det aldrig sinande tålamodet med barn är nu till glädje för hans barnbarn Ellen, Lisa, Alice och Ida. Dom kan skatta sig lyckliga som har en morfar/farfar som min pappa.